Hygien

Denna blogg är skapad av två elever som läser sista året på Omvårdnadsprogrammet i Gävle. På denna blogg kan du läsa om vårt projektarbete som vi startade i början av årskurs tre. Vårt projektarbete handlar om hygien och på den här bloggen tar vi upp hur hygienen ser ut inom bl.a. sjukvården, restaurangbranschen och i vardagen.



Några vanliga funderingar vid hygienen


Kan jag bli smittad om jag går på en offentlig toalett?

 Nej, du kan inte bli smittad eftersom en offentlig toalett endast innehåller normalflora. Bakterier eller virus kan inte flyga in i kroppen, bakterierna kommer via händerna då du får i dig mag- och tarmbakterier eller t.ex. norovirus som står för Vinterkräksjukan. För att du ska bli smittad måste bakterierna eller viruset in i kroppen via slemhinnorna.


Kan jag bli smittad om jag slarvar med handtvätt?

Ja, slarvar man med handhygien ökar möjligheten att du blir sjuk. Om du noggrant tvättar händerna med pumptvål och vatten samt torkar händerna torra minskar du risken att blir smittad. Bakterier och virus trivs bättre på blöta händer. Använd ej hårda tvålar, där kan både bakterier och virus gömma sig i sprickor som du kan bli smittad av.

Kan sexuella sjukdomar sprida sig via toalettbesök?

Nej, det förekommer inte via toalettbesök men däremot via sexuell kontakt.


Bör man ha handsprit med sig?

Nej, det är inte nödvändigt med handsprit i väskan, men däremot om du ska resa utomlands och det saknas handfat på toaletterna, rekommenderas att ta med handsprit.


Svaren på dessa frågor är besvarade av hygiensjuksköterskan Kerstin Mannerquist på Smittskyddsinstitutet




Bakterier i sminket

Det finns bakterier i allt vi använder, viste du att det finns bakterier i ditt smink? Därför vill vi att du ska se upp om sminket innehåller vatten för då bildas det ännu mer bakterier i sminket. Det kan leda till att huden bli irriterad. Ju mer vatten det finns i sminket ju mer bakterier finns det, så tänk dig för. Se även till att det finns datum på de produkter du köper för om en vara har gått ut kan den vara skadlig att använda. Om du t ex använder en mascara som gått kan du få ögoninflammation.

  

Här kommer det några tips om hur man behandlar produkterna utan att det drabbas av bakterier.

  • Förvara dem svalt och mörkt
  • Undvik att dela smink med andra, det begränsar bakteriespridning.
  • Borstar och appliceringssvampar som följer med produkten bör slängas med produkten.
  • Använd inte fingrarna när du lägger på ögonskugga eller läppglans.
  • Kom ihåg att skruva på alla korkar på dina produkter.
  • Tvätta dina borstar och svampar med vatten och tvål minst en gång per vecka. Ska förvaras i separat ask i sminkväskan. Då är det mindre risk att bakterier kommer till dina produkter.

Fakta om några produkter

  

  • Mascara: håller ungefär 3-6 månader, byt ut den om den klumpar sig eller luktar illa. De kan finnas riks för bakterier.

  • Kajal: Håller ca 2 år, vässa pennan ofta för att få bort bakterierna.

  • Krämburkar: Håller ca 3 månader utan att skada huden.

  • Puder: Håller ungefär 2 år, men märker du att du får hudirritationer har produkten blivit gammal och måste slängas.

  • Läppglans: Den produkten är hållbar i 2 månader, men de är viktig att du torkar av läpparna innan du applicerar på nytt för annars kommer det ner bakterier i behållaren. Om läppglansen har fått en annan färg eller luktar konstigt betyder de att du måste slänga det.










MRB (Multiresistenta bakterier)

MRB innebär att bakterier är motståndskraftig mot flera vanliga antibiotikasorter. MRB är oftast inte mer aggressiva än andra bakteriestammar av samma art, men vid allvarlig infektion blir effekten av antibiotika inte tillräcklig, vilket gör att infektioner blir svårare och ibland livshotande. MRB kan vara mycket svåra att få bort ur vårdmiljöer.



Vårdhygien vid misstänkt eller konstaterad MRB


Patienten

  • Ska vårdas i enkelrum med stängd dörr, denne bör helst ha egen toalett och dusch.

Personal

  • Basala hygienrutiner är viktiga.
  • Personal som undersöker patienten får inte ha eksem, sår eller andra hudbesvär.
  • Vid vård och undersökningar bör minsta möjliga antal personer delta.
  • Man ska byta arbetsdräkten varje dag.

Besökare

  • Tvätta och desinfektera händerna före och efter besök.
  • Uppmanas att inte besöka annan patient samma dag.

Undersökningar och behandling

  • Mottagande enhet informeras både muntligt och via remiss före undersökning/behandling om att patienten har misstänkt/konstaterad MRB.
  • Undersökningar bör i första hand ske på patientens rum

Innan patienten lämnar vårdrummet/avdelningen

  • Sängen ska vara renbäddad och spritad.
  • Patienten ska byta till rena kläder och desinfektera händerna.
  • Sår ska vara täckt med rent förband.
  • Urin-/stomipåse ska vara tömd eller bytt.

Transport

  • Transportören ska alltid tillämpa basala hygienrutiner och händerna ska desinfekteras före och efter transport.
  • Patienten ska omedelbart in på ett rum på den mottagande enheten.
  • Skyddskläder behövs inte vid transport utan endast vid lyft eller förflyttningar.

Mottagning/mottagande enhet

  • Patienten ska direkt tas in på mottagningsrummet.
  • Det är viktigt att begränsa antalet personer som går ut och in ur rummet.
  • Rummet måste städas innan nästa patient ska tas in.

Desinfektion av flergångsartiklar

  • Rengörning i disk- och spoldesinfektor är den bästa metoden.
  • I andra hand väljer man kemisk desinfektion t ex Ytdesinfektion eller Virkon.

Material

  • Ta inte in mer material än nödvändigt i rummet.
  • Framtagna obrutna förpackningar med engångsmaterial kastas.
  • Sterilförpackat flergångsmaterial som inte använts ska diskas, desinfekteras, packas och steriliseras på nytt.
  • Flergångsmaterial som inte går att desinfektera i disk- och spoldesinfektorn torkas av med sprit.

Avfall

  • Använt material läggs direkt i en soppåse som knyts ihop och läggs i en sopsäck.
  • Sopsäcken ska knytas ihop inne på rummet och bytas ofta.
  • Riskavfallskärl ska läggas i den gula riskavfallsbehållaren för stickande och skärande avfall.

Hjälpmedel

  • Måste vara patientbundna och gånghjälpmedelshandtag spritas dagligen.
  • Måste vara spritade innan de används av annan patient.
  • Synligt smuts på hjälpmedel ska tas bort med rengöringsmedel och vatten och ska vara torra innan de spritas.
  • Dynor i tyg ska maskintvättas i minst 60 grader eller kastas.

Porslin och bestick

  • Ska sättas direkt i matvagnen eller i avdelningens tvättmaskin utan mellanlandning.

Tvätt

  • Det måste finnas en rumsbunden vit tvättsäck.
  • Förorenad tvätt läggs först i förintelsepåse, sedan i tvättsäcken.
  • Tvättsäcken försluts inne på rummet och byts dagligen eller oftare.
  • Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patienten hanteras som förorenad tvätt när patienten skrivits ut.

Städning på mottagning efter patient med MRB

  • Desinfektera ytor och ställen som patienten berört t ex dörrhandtag och kranar.
  • Vid spill görs vanlig rengöring med rengöringsmedel och punktdesinfektion.
  • Om patienten har vätskande sår eller blöder städas golv med desinfektionsmedel.


Virus

Virus, likasom bakterier, är mikroorganismer som sprids på likartat sätt. Både virus och bakterier kan infektera människor, djur och växter. Vid en bakterieinfektion kan man behandla med antibiotika, men vid en virusinfektion fungerar inte det. Istället finns vaccin.


Virus finns överallt i vår omgivning och sprids ofta via kroppsvätskor, avloppsvatten som infekterats med avföring eller via luften. Virus kan även spridas genom kontakt, som tillexempel via dörrhandtag eller andra föremål som personer med förkylning tagit i.  


Mer än 600 virus kan ge infektion hos människor. De finns i kroppen men immunförsvaret hindrar dem från att utvecklas.


Det kan vara svårt att skilja mellan en virusinfektion och en bakterieinfektion. Men virus sätter sig oftast i de övre luftvägarna och orsakar förkylningar, halsont och hosta. Virus kan ven sätta sig i tarmen och ge diarré och kräkningar.


Om du har en virusinfektion som till exempel en förkylning eller influensa med hög feber eller värk kan du ta febernedsättande värktabletter. Det är viktigt att äta och dricka. Det är extra viktigt att dricka om du har diarré eftersom du behöver ersätta den vätska som förloras.

Men blir ofta trött av en infektion och man ska inte motionera förrän man är helt frisk. Man kan inte träna bort tröttheten, kroppen måste få tid att återhämta sig.    

  

        











Bakterier

Är ett samlingsnamn för eubakterier och arkebakterier som har 20-30 miljoner arter. De är encelliga organismer utan cellkärna. De trivs i alla miljöer som har temperatur mellan -15 grader C till +113 grader C. De trivs även i vatten och man kan hitta dem på levande och döda organismer.

Vissa sjukdomar orsakas av bakterier, då måste man behandlas med läkemedel som stoppar bakteriernas förökning eller dödar dem. Exempel på ett sådant läkemedel är penicillin.


Stafylokocker: bildar klasar och ingår i hudens normalflora. De bildar ett enzym som gör bakterien mer motståndskraftig mot antibiotika. Om det växer stafylokocker i mat kan det lätt leda till matförgiftning.

En stafylokockinfektion i ett operationssår, nagelbandsinfektion eller bölder på kroppen kan leda till längre vårdtid på sjukhuset.

Stafylokocker sprids genom handkontakt och därför är det extra viktigt med god handhygien.


Streptokocker: bildar kedjor och ingår i normalfloran. De finns i liten mängd i näsa och svalg. Även dessa är mycket motståndskraftiga men dör oftast vid penicillinbehandling.

Streptokocker sprids genom droppsmitta, hosta, nysningar och handkontakt.

Dessa orsaker bland annat halsfluss och öroninflammation.


Diplokocker: ligger parvis och finns i flera typer:

  • Pneumokocker: orsakar lunginflammation och öroninflammation hos småbarn. De kan även finnas i luftvägarna utan att orsaka sjukdomar.
  •  Meningokocker: kan ge hjärnhinneinflammation.
  • Gonokocker: orsakar könssjukdomen gonorré.
  •  Diplokocker: är mycket känsliga för penicillin.

Skruvformade bakterier: kan se olika ut och orsakar vanligtvis kolera och könssjukdomen syfilis.


Stavformade bakterier: de vanligaste stavformade bakterierna är:

  • Kolibakterien: finns i tjocktarmens normalflora och medverkar till K-vitaminbildningen. När kolibakterien kommer utanför tarmen kan den orsaka urinvägsinfektion och infektion ibland annat trycksår.

  • Salmonellabakterien: kan ge maginfektioner och kraftig diarré. Salmonellabakterien sprids framförallt genom livsmedel och vatten. Har man fått en salmonellainfektion är men skyldig att anmäla det. Personer som är smittbärare får enligt lag inte arbeta med livsmedel, inom hälso- och sjukvård samt barnomsorg.

  •  Pseudomonas: orsakar infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar. Den ger ett blågrönt var och kallas därför "det blå varets bakterie".  Den trivs i fuktiga miljöer som till exempel fuktiga handdukar, tvättställ, blomvatten etc. Pseudomonasbakterier orsakar även urinvägsinfektioner, sårinfektioner och öroninflammationer.

  •  Haemophilus: är den vanligaste bakterien som orsakar öroninflammation och halsfluss hos barn. Infektionen behandlas med penicillin.

  •  Stelkrampsbakterien: finns överallt i naturen, i vatten och i jord. Bakterien är farlig om den kommer in i smutsiga sår via djurbett eller stickskador med smutsiga föremål. Alla barn vaccineras vid tre tillfällen och vaccineringen bör upprepas vart tionde år.

  

Behandling av bakterieinfektioner

  

Vid en infektion har mikroorganismer fått fäste i vävnader. Kroppens infektionsförsvar aktiveras och de vita blodkropparna startar ett krig med bakterierna. När de vita blodkropparna dör bildas var. Varet består av vävnadsvätska, vita blodceller, bakterier och vävnad som brutits ner av bakterierna. Ibland krävs penicillin för att snabbt få slut på infektionen.


Olika smittformer

  • Endogen smitta: Det betyder att smittan består av mikroorganismer från en annan del av människans egen kropp. Dessa bakterier måste vara i sin rätta miljö. Bakterierna kan faktiskt vara nyttiga men det gäller att de är på rätt ställe i kroppen. Men när mikroorganismerna får tillträde till ett annat område kommer de djupare in i vävnaderna, t ex bakterier från hud eller tarm kan i samband med operativa ingrepp föras ner i ett operations sår. Tarmbakterier det kan komma in i urinvägarna om man ska sätta kateter, då kan det bli att patienten drabbas av UVI (Urinvägsinfektion). Där ska man som vårdpersonal vara mycket uppmärksam att behandla personen rätt och det gör man genom att använda sterila material vid omläggning av operationssår eller sättning av kateter.

  • Exogen smitta: De menas att person har infekteras med mikroorganismer "utifrån". Den här gången har personen blivit smittad från andra personer eller miljöer. De kan vara från blodtransfusioner, stick eller skärskador med använda instrument och kanyler. Sjukdomar man kan få av exogen smitta är Hepatit B, och C samt HIV. 

Om man som personal blir stucken av kanyler eller något liknade gäller följande:

  • Personen det gäller ska testa sig samma dag olyckan skett.
  • Testet utförs på närmaste Hälsocentral.
  • Personen ska även fylla i en tillbudsrapport på vad som har inträffat, och vad som har orsakat det. Det gör man bara för ens egen säkerhet och om olyckan kan skada någon annan måste man göra något åt detta.
  • Om svaret är positivt hör de av sig till den drabbade inom ca 10 - 14 dagar.
  • Efter ett halvt år tas ett nytt test för att vara på den säkra sidan.
  • Svaret på de kommer via brevlådan även om inte svaret var positivt.

  • Tarmsmita: Kallas även för fekal - oral smitta. Tarmsmitta får man via tarmen till munnen, på en mottaglig individ via livsmedel och vatten eller som indirekt kontakt via händer och t ex gemensamma handdukar. Inom sjukvården kan en patient bli smittad om personalen slavar med sin hygien. Om man som personal är sjuk ska man stanna hemma från arbete eftersom sjuka patienter är extra mottagliga. 


Smitta i vardagen

Smitta i vardagen

  

Alla människor är vi olika, inom hygien kan en del bli sjuka direkt och andra blir aldrig sjuk. Varför en del blir sjuka och andra inte beror på att en del har sämre immunförsvar, vilket kan leda till att man att man blir sjuk.


Normalfloran som finns hos bakterierna finns på huden men slemhinnorna skyddar oss från att bli sjuk. Om bakterierna lyckats ta sig igenom första försvaret har vi även ett inre försvar som försätter att bekämpa de onda bakterierna som attackerar vår kropp.

Men hur sjuk du blir beror på vilka bakterier och vilket virus som når din kropp.

Om du drabbas av en vanlig förkylning sker den via dina händer till din näsa och mun. Därför ska du undvika att klia dig i näsan och stoppa händerna i munnen.  


Men varför vi blir sjuka finns det faktiskt en bra förklaring på, och de beror på att vi slarvar med vår hygien. Många förstår inte varför de ska hosta i armvecket och de vet inte att en hostning kan orsaka en förkylning hos alla människor i dennes omgivning.


Här kommer några tips som gör att du slipper bli sjuk 


  • Använder du samma engångsnäsdukar när du är förkyld? Gör inte det! De har fått namnet engångs för att du ska slänga dem efter en gångs användning.
  • Tvättar du händerna när du varit på toaletten?
  •  Hostar och nyser du i armvecket?
  •  Tvättar du händerna när du snutit dig?
  • Tvättar du händerna innan du ska laga mat?
  • Diskar du skärbrädan mellan du skär kött och grönsaker?

Om du har svarat JA på någon av dessa frågor här ovan ser du till att minska riskerna på att sprida smittan och även smitta dig själv. Om du vill vara frisk ska du tänka på dessa frågor och du slipper bli sjuk.  



För att du som person ska kunna bli sjuk krävs det att smittämnen alltså (bakterierna eller virus) överförs av någon smittkälla. En smittkälla kan vara (människan, miljön eller ett livsmedel) via en smittväg till en mottaglig individ. Det sägs om man har drabbats av en normal magsjuka ska man minst vara hemma två dagar efter sista kräkningen.

  

Under vinter är det mycket vanligt att vi är sjuka. När man sitter på bussen är det alltid någon som nyser eller hostar. Du ska göra något viktigt om du inte vill bli smittad. Men vad ska du göra?

  •  Under vinter är det mest vinterkräksjukan, influensa, feber och luftvägsinfektioner. Om du inte vill bli smittat är första regeln att du sköter dina händer. Det vanligast sättet att bli smittad är faktiskt via händerna. Du tar i något och en sekund efter det äter du något som gör att du stoppar fingrarna i munnen. Du kan även peta dig i ögonen och då kan du drabbas av ögoninflammation

  •  Alltså hygienen är A och O i ditt liv, tänk på att alltid tvätta händerna efter att har varit på toaletten, kommer hem från jobbet, före och efter matlagning. Nys och hosta i armvecket för då är det mindre risk att bakterierna sprider sig.

  •  En del människor tycker att man ska stanna hemma för minst lilla snuva, men snuva smittar inte lika lätt som influensa och kräksjukan.


Lägg till dessa saker så kanske du slipper bli sjuk.

  • Äter näringsrik kost.
  • Sov tillräckligt.
  •  Låt kroppen motionera minst en timme varje dag.
  • Undvik droger och alkohol.
  • Man har sett att personer som idrottar har förstärkt sina antikroppar och det gör att de inte blir sjuk lika ofta som personer som inte rör på sig.


 

Bakterier, virus, mögel och parasiter i vårt hem

  

Bakterier, virus, mögelsvampar och parasiter finns överallt omkring oss. Våra livsmedel innehåller naturligt en del av dessa mikroorganismer. Inte ens kokt mat behöver vara helt fri från mikroorganismer.


Mikroorganismer i mat kan ha olika betydelser; de kan vara nyttiga eller sjukdomsframkallande. Även om man äter ett livsmedel med en sjukdomsframkallande organism är det inte säkert att man blir sjuk. Det beror på hur stor dos man får i sig.


En del mikroorganismer ger upphov till sjukdom via giftiga ämnen som de producerar i livsmedlet som förvaras på olämpliga ställen. Har man fått i sig av de giftiga ämnena blir man oftast sjuk ganska snabbt. Vissa ger upphov till sjukdom genom att de överlever tranporten genom magsäcken och sedan orsakar infektion i tarmen.


  

Salmonella

Var finns dessa bakterier?

Salmonella finns i tarmen hos en del människor och olika djur. Utomlands är det vanligt att ägg innehåller salmonella. I Sverige händer det att människor blir smittade av ormar, ödlor och sköldpaddor som de har som husdjur. Salmonellans favoritställe är tarmen men den kan överleva i andra miljöer också.


Hur blir bakterien farlig för oss?

Livsmedel som smittas med salmonella och äts utan att sköljas ordentligt eller utan tillräcklig upphettning kan göra oss sjuka. Livsmedel som har orsakat sjukdom är bland annat kyckling, anka, opastöriserad mjölk, groddar, ägg, nötkött och fläskkött.


Sjukdomstecken

Efter ett halvt till några dygn drabbas man av kräkningar, diarréer, magkramper och feber. Man kan få t ex ledbesvär som en följdsjukdom av salmonella.


Så här slipper man bli sjuk

  • Hetta upp maten ordentligt, minst +70 grader C.
  • Skölj grönsaker ordentligt.
  • Förvara groddar i kylskåp så att inte salmonellan kan växa till.
  • Undvik opastöriserad mjölk.




 


Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner

Ska tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal.


1) Handhygien - handtvätt och/eller handdesinfektion

Handtvätt med tvål och vatten vid synlig smuts:

  • Torka händerna ordentligt med pappershandduk, använd sedan handsprit.
  • Handsprit på fuktig hud ger torra och fnasiga händer.

Handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel:

  • Ta 2ml handdesinfektion i handen (ett pump).
  • Gnid in väl, kom ihåg tummar, tumveck och naglar.
  • Låt lufttorka.
  • Sprita händerna mellan varje patient.
  • Vid ett oläkt eller ett infekterat sår måste man kontakta arbetsgivaren eftersom det kan skada på dig och patienten.

2) Handskar vid kontakt med urin, avföring, blod och avsöndringsvätska

Använd endast engångshandkar.
Sprita alltid händerna när du tagit av handskarna.


3)     Skyddsrock/skyddsförkläde

Vid direkt kroppskontakt med patienten eller patientens säng används patientbunden skyddsrock eller plastförkläde.


4)     Ibland munskydd, andningsskydd, visir, skyddsglasögon, hårskydd

  •  Munskydd: används när det finns risk för stänk och för att ej orsaka smitta vid egna infektioner.
  • Andningsskydd: används för att man ej skall skyddas mot att andas in något skadligt.
  •  Visir/skyddsglasögon: används som tillägg till munskydd för att undvika stänk i ögon och ansikte. 
  •  Hårskydd: används för att inte hårstrån ska falla ner i patientens mat, sår och annat som tillhör patienten.

För att de basala hygienrutinerna ska fungera ska du som personal:

  • nte bära smycken eller armbandsur
  • Bära korta ofärgade naglar
  • Inte bära på hudinfektioner som t.ex. eksem
  • Bära kortärmade arbetskläder (långa ärmar sprider smitta), byts helst dagligen. Tvätta aldrig arbetskläderna hemma utan det gör tvätteriet. Trasiga och smutsiga klädesplagg får endast kasseras av tvätteriet.

Punktdesinfektion:

  • Allt spill från kroppsvätskor ska torkas upp direkt med ytdesinfektion Plus eller Virkon.
  • Ta på dig handskar.
  • Dränk in spill med ytdesinfektion.
  • Torka med papper.
  • Gör om processen tills du ser att ytan är ren.
  • Ta av dig handskarna och släng dem.
  • Sprita händerna efteråt. 


Desinfektion – rengöring – sterilisering

Syftet med dessa tre faktorer är att hindra smittspridning


  • Desinfektion: När du spritar något föremål minskar antalet smittämnen så att det inte kan sprida smitta. Det är viktigt att sprita de föremål man använt, i kontakt med något smittfarligt, så fort som möjligt. Du ska även vara med medveten om att det finns två metoder för desinfektion: värmedesinfektion och kemisk desinfektion.

  • Värmedesinfektion: kan användas både i hemmet och på sjukhus och är den mest effektiva metoden. I hemmet är kokning en värmedesinfektionsmetod, ex. om man tappar barnets napp i toaletten kan den användas igen genom att man kokar den. På sjukhus används disk- och spoldesinfektor som uppnår temperaturen 85-90 grader C.

  •  Värmedesinfektion med diskdesinfektor: I diskdesinfektorn rengörs och steriliseras ex. handfat, pincetter och saxar.

  •   Värmedesinfektion med spoldesinfektor: Den spolar ned urin och avföring och desinficerar t.ex. bäcken och urinflaskor.  
  •  Kemisk desinfektion: denna metod används när material inte tål värme som till exempel rostfria bord och bänkar. Vid denna metod ska materialen ligga i en kemisk lösning som dödar mikroorganismer. Exempel på desinfektionsmedel är jod och formalin.

Rengöring: när man utför rengöring på ett material diskar man materialet i varmt vatten med diskmedel och föremålen har först desinficerats och sedan är nog avsköljt. Tänk på att borsta ur räfflor och dylikt i föremålet innan denna rengöring påbörjas. Skölj sedan i varmt vatten och torka med en ren handduk eller låt lufttorka.


Sterilisering: när man steriliserar ett föremål blir den helt fri från smittämnen och även sporer. Före en sterilisering måste föremålen vara desinficerad, rengjord, granskad och märkt. Det finns tre olika metoder av sterilisering:


  •  Värmesterilisering - autoklavering: föremålet upphettas till med torr vattenånga till över 120 grader C.

  • Joniserande strålning - radioaktiv strålning: är en metod som används inom industrin, till exempel sprutor, kanyler, kompresser och handskar.

  • Kemiska medel: används när man ska sterilisera värmekänsligt material som till exempel optiska instrument. Medel som formalin och etylenoxid används ofta.

Städning: syftet med att städa är att bryta smittvägar. Man städar för att få bort mikroorganismer som är bundna till damm och smuts men också för att skapa trivsel i miljön.

Man kan dela in städning i tre olika metoder:


  • Torra metoder: sopning, moppning och dammsugning.
  •  Fuktig metod: en väl urvriden skurtrasa eller fuktat moppgarn.
  •   Våt metod: vaskning med skurtrasa, svabbgarn eller skurmaskin.  

Hygien i köket

  

Statistik visar det att en halv miljon människor varje år blir matförgiftade. Hälften blir sjuka av mat som ätits på restaurang, den andra halvan blir sjuka av sin egen mat som det lagar i hemmet. Därför kommer här lite information som gör att du inte ska behöva bli en av dem som blir smittad.


Tänk på detta innan du ska börja laga maten.

  

  • Om man är sjuk ska man inte laga mat för bakterierna sprider sig lätt.
  • Ta av dig alla smycken som kan sprida smitta, det vill säga ringar, armband och klockor. Efter att ha tagit av sig smyckena är de viktigt att du tvättar händerna med tvål och vatten innan du börjar laga maten 

Under matlagningen

  

  •  Du ska även tvätta händerna när du håller på med andra livsmedel som t ex sallad och kyckling. Men du som lagar maten har ansvaret för om någon skulle bli sjuk, tänk då på att tvätta händerna om du har klappat ett husdjur eller varit på toaletten.
  • Se till att livsmedlen är ordentligt genomstekt, det gäller speciellt kyckling, köttfärs och fläskkött. För att kolla om det är genomstek kan du skära ett snitt i köttet och det ska inte vara rött eller rosafärgad. Det måste vara välstekt.
  •  Ha gärna olika skärbrädor till olika livsmedel t ex kyckling, kött och grönsaker bör ha en egen skärbräda. Använd gärna olika färger för då är risken minimal att du ska blandar ihop dem och att du blir smittad.  
  • Om du värmer färdiglagad mat ska den lagas i minst 70 grader. Innan servering ska maten vara varm eftersom i ljummen mat trivs bakterier mycket bra. Om du värmer maten i mikron måste du röra om maten ordentligt.
  •  Se till att använda rena redskap vid matlagning. Provsmaka gärna med sked eller något annat men ta en ny sked vi nästa provsmakning.

  

Förvaring av livsmedel


  • Tillagad mat som inte ska ätas bör läggas i en kastrull och sedan stå framme utan lock. Låt det svalna ett tag och sätt sedan in livsmedlet i kylen. Om du har lock ökar tillväxten av bakterier. Ställ inte in varm mat i kylskåpet, då blir det för varmt i ditt kylskåp och annan mat som du förvarar i kylskåpet blir förstörd.
  • Om du har varit och handalt ska dina varor in i kylskåpet så snabbt som möjligt, men om det är vinter är det inte så bråttom. Då är det kallt ute och bakterier trivs inte i kall miljö. Om det är sommar ska du vara extra noga med att varorna kommer in i kylen fort.
  •  Man kan fråga sig själv många gånger vad som är rätt temperatur i ett kylskåp? Rätt temperatur är plus 4 grader. Se även till att inget ligger och droppar eller blir kletigt i ditt kylskåp. Förvara maten i slutna burkar, i plast eller i matfolie.

Städning av ditt kök efter användning

  

  • Torka bort det enklare fettfläckarna på spisen.
  • Kör gärna skärbrädorna i diskmaskinen om du har skurit kött eller kyckling på dem.
  • Låt inte disken bli liggande för det kan skapa mycket bakterier som svampar, mögel och en dålig lukt i ditt kök. Sedan är det lättare att få disken ren om du diskar den på en gång.
  • Torka alla bänkar noga och använd gärna något bra medel för att du ska få bort allt.
  •  Om du har använt mikrovågsugnen, se då till att även den är ren och användbar vid nästa tillfälle. Mikron är oftast den största boven när det gäller hygien i köket.
  •  Se alltid till att det finns rena handukar och rena disktrasor i ditt hem.
  •  Disktrasorna är kända för att samla åt sig bakterier, därför ska du aldrig använda en disktrasa för att torka av en kniv eller en skärbräda. Byt gärna ut disktrasan minst en gång i veckan eller när det behövs.  

                                           







Sponsorer

                             

         
                                                               

Vi vill även tacka Monica Persson för tiden hon har laggt ner på att designa vår blogg.

RSS 2.0