Hygien

Är ett samlingsnamn för eubakterier och arkebakterier som har 20-30 miljoner arter. De är encelliga organismer utan cellkärna. De trivs i alla miljöer som har temperatur mellan -15 grader C till +113 grader C. De trivs även i vatten och man kan hitta dem på levande och döda organismer.

Vissa sjukdomar orsakas av bakterier, då måste man behandlas med läkemedel som stoppar bakteriernas förökning eller dödar dem. Exempel på ett sådant läkemedel är penicillin.

Stafylokocker: bildar klasar och ingår i hudens normalflora. De bildar ett enzym som gör bakterien mer motståndskraftig mot antibiotika. Om det växer stafylokocker i mat kan det lätt leda till matförgiftning.

En stafylokockinfektion i ett operationssår, nagelbandsinfektion eller bölder på kroppen kan leda till längre vårdtid på sjukhuset.

Stafylokocker sprids genom handkontakt och därför är det extra viktigt med god handhygien.

Streptokocker: bildar kedjor och ingår i normalfloran. De finns i liten mängd i näsa och svalg. Även dessa är mycket motståndskraftiga men dör oftast vid penicillinbehandling.

Streptokocker sprids genom droppsmitta, hosta, nysningar och handkontakt.

Dessa orsaker bland annat halsfluss och öroninflammation.

Diplokocker: ligger parvis och finns i flera typer:

• Pneumokocker: orsakar lunginflammation och öroninflammation hos småbarn. De kan även finnas i luftvägarna utan att orsaka sjukdomar.
•  Meningokocker: kan ge hjärnhinneinflammation.
• Gonokocker: orsakar könssjukdomen gonorré.
•  Diplokocker: är mycket känsliga för penicillin.

Skruvformade bakterier: kan se olika ut och orsakar vanligtvis kolera och könssjukdomen syfilis.

Stavformade bakterier: de vanligaste stavformade bakterierna är:

• Kolibakterien: finns i tjocktarmens normalflora och medverkar till K-vitaminbildningen. När kolibakterien kommer utanför tarmen kan den orsaka urinvägsinfektion och infektion ibland annat trycksår.

• Salmonellabakterien: kan ge maginfektioner och kraftig diarré. Salmonellabakterien sprids framförallt genom livsmedel och vatten. Har man fått en salmonellainfektion är men skyldig att anmäla det. Personer som är smittbärare får enligt lag inte arbeta med livsmedel, inom hälso- och sjukvård samt barnomsorg.

•  Pseudomonas: orsakar infektioner hos personer med nedsatt immunförsvar. Den ger ett blågrönt var och kallas därför "det blå varets bakterie".  Den trivs i fuktiga miljöer som till exempel fuktiga handdukar, tvättställ, blomvatten etc. Pseudomonasbakterier orsakar även urinvägsinfektioner, sårinfektioner och öroninflammationer.

•  Haemophilus: är den vanligaste bakterien som orsakar öroninflammation och halsfluss hos barn. Infektionen behandlas med penicillin.

•  Stelkrampsbakterien: finns överallt i naturen, i vatten och i jord. Bakterien är farlig om den kommer in i smutsiga sår via djurbett eller stickskador med smutsiga föremål. Alla barn vaccineras vid tre tillfällen och vaccineringen bör upprepas vart tionde år.

Behandling av bakterieinfektioner

Vid en infektion har mikroorganismer fått fäste i vävnader. Kroppens infektionsförsvar aktiveras och de vita blodkropparna startar ett krig med bakterierna. När de vita blodkropparna dör bildas var. Varet består av vävnadsvätska, vita blodceller, bakterier och vävnad som brutits ner av bakterierna. Ibland krävs penicillin för att snabbt få slut på infektionen.